Seminarieinledningar - etik del 1

seminariets andra dag, 16.1.07, diskuterades frågan om kyrkan och homosexualiteten ur ett etiskt perspektiv. Ibland sätter man likhetstecken mellan etik och moral, men det är orätt. Etik är den vetenskapsgren (inom filosofi och teologi) som granskar moralen. Här granskas frågan alltså ur en etisk, inte en moralisk synvinkel. Detta vill jag nämna för undvikande av missförstånd.
Professor Antti Raunio (Helsingfors) höll en inledning med rubriken Rekisteröity parisuhde luterilaisen etiikan teologisten perusteiden näkökulmasta ("Det registrerade partnerskapet ur den lutherska etikens teologiska grundvalars synvinkel" - det låter tyvärr inte särskilt mycket bättre på finska). Hans inledning kommenterades av professor Jaana Hallamaa (Helsingfors) och kyrkoherde Jouko Heikkinen (Halsua, Uleåborgs stift). Så följde TD Olli-Pekka Vainio (Helsingfors) med en inledning om det etiska evaluerandet av homosexualiteten. Den kommenterades av TD Vesa Hirvonen (Helsingfors) och professor Paavo Kettunen (Joensuu).
Raunio förde fram ett par begreppspar som man inte får blanda ihop. Det ena är skillnaden mellan tro och kärlek, där man ständigt diskuterar hur gränsdragningen mellan dem skall ske. Det andra är skillnaden mellan privat och offentligt. På det offentliga planet för kyrkan fram allmänna principer om vad tro och kärlek innebär, medan den på det privata planet på ett själavårdande sätt förverkligar tron och kärleken.
Grundvalen för den teologiska etiken är människosynen. Människan är skapad av Gud och ämnad att tjäna Gud och sin nästa samt att leva ett evigt liv. På basen av detta kan man utvärdera också äktenskapet och det registrerade partnerskapet. Äktenskapets ursprung ligger i Guds skapelseverk, då Gud instiftade förbundet mellan man och kvinna och gav det till uppgift att föröka människosläktet och att uppfostra barnen. Ett samkönat parförhållande har ingen motsvarande gudomlig instiftelse och kan inte jämföras med ett äktenskap. Den teologiska uppfattningen om äktenskapet har inget att göra med diskriminering eller dålig behandling av homosexuella.
I ljuset av skillnaden mellan tro och kärlek kan vi i partnerskapsfrågan ta hänsyn till kunskap som inte fanns då Bibeln uppkom. Forskningsresultaten angående homosexualiteten är dock rätt omstridda. Oberoende av vad man anser om homosexualitetens orsaker, kan vi ändå säga något om det registrerade partnerskapets natur.
Enligt luthersk uppfattning bekämpar Gud det onda i världen både genom det andliga och det världsliga regementet. Registrerade partnerskap kan anses vara en rättvisefrämjande lösning som har uppkommit inom det världsliga regementet, eftersom en homosexuell livsstil tycks vara den enda möjligheten för vissa människor. I denna betydelse kan kyrkan enligt Raunio godkänna det registrerade partnerskapet på basen av tvåregementsläran. Vad gäller välsignandet av partnerskap har tillräckliga utredningar av förrättningens innehåll ännu inte gjorts. Dess främsta kriterium bör dock vara dess teologiska innehåll.
Hallamaa kommenterade att det är pinsamt att följa med den kyrkliga diskussionen om partnerskapslagen. Den kristliga etiken har fått likhetstecken med sexualmoralen. Könsfixationen inom den kristliga etiken är förkastlig och i ett starkt motsatsförhållande med den kristna tron. Den kristliga etiken verkar inte vara en del av budskapet om hopp och glädje, utan tycks vara en trångsynt fönstertittarmoral. Dock är moralens mening inte regler utan ett gott liv.
Vi tror att Gud har skapat varje människa. Genom att bli kött har Gud överbryggat alla mänskliga, köttsliga åtskillnader. Som kyrka är vi en enda Kristi kropp, och kroppen klarar sig inte utan sina många, olika lemmar. Vem sköter sin kropp genom att skära sönder den?
Heikkinen säger sig hålla med huvuddragen av Raunios framställning, men kommer med några detaljpreciseringar.
I sin avslutning säger han att det första budet bör vara grundläggande när man granskar äktenskapet och förhållandet mellan man och kvinna. Sanningsenlighetens (totuudellisuus) krav bör inom kyrkan gå före den moderna exegetikens modenycker. Den heliga Birgitta sade: "Herre, visa mig din väg och gör mig villig att gå den." Om vi lever ut katekesen, får vi en andlig frihet, där vi granskar världen med Guds ögon och som hans gåva.

Inga kommentarer: